Men jag ska försöka orka skriva om nyheten här på bloggen senare i dag 

Något jag väntat på att få tala om men kan inte avslöja än vad det är förens det är klart och då menar jag verkligen klart ;) 

Sen letar jag efter nån som vill ta med mig och Lucas på jakt ;) verkar inte heller vara det lättaste 

Först la jag ut två dummys som Lucas skulle komma ihåg.

Vi gick sedan och jag la ut en dummy och skickade som ett linjetag, blåste stop och sedan kastade störning och efter det skickade på ut. Vi nötte det kanske 10 gånger :

Sedan gick jag tillbaka och skickade som ett linjetag på dummysarna vi la ut i början det var säkert 250 meter jag skicka ifrån och han sprang rakt ut och hämta den första utan prolem.

Den andra var något svårare men han löste det oxå.

Sen fick Milton hämta lite markeringar dock så fick han träna på sitt stanna kvar innan han fick hämta. Det gick bra.

Lucas har även gett blod idag på bagarmossen, han älskar verkligen att åka dit för då får man köttbullar.. Å favorit fodersäck får man oxå med sig hem när man gett blod 

Idag tränade vi lite i solen, sååå mysigt att solen tittade fram och bjöd på riktigt vår värder känslan!

 

Milton fick börja, han fick hämta några "markeringar", ja går ut tillsammans med honom och lägger ut dummy sedan går vi tillbaka och jag skickar honom då till det stället vi var på... man märker att när jag inte kastar ut dem så blir det inte samma dragning och fart på honom men han jobbar på fint.

hans inlämningar är to die for!

 

Lucas fick linjetag med stopsignal och sedan störningsmarkering, det tog ett tag att få honom att fatta att störningen inte skulle hämtas in före linjetaget.. så vi får träna på detta lite extra mkt just nu :)

men efter ett par gånger så låssnade det nästan.

 

 

Sedan ringde min lilla syster som kommit till Stockholm från Norrköping, så det blev middag med henne, hennes dotter, Kenny och Lena samt så hade hon hunden med sig som precis löpt så det var lite jobbigt för grabbarna att låta en sån god doftande tjej vara :)

 

i morgon ska vi ev åka och bada med Izzy

Idag läste jag på FB en tjej som var trött på sin skällande hund och hade testat allt och hunden har nu stämpel "att den är sån" och det är rotat i generna att vara vaktig..

Att man kan använda olika medel för att lära sin hund att inte skälla.

 

Jag har själv en hund som skäller i tid och otid men som blivit bättre med träning men framförallt mitt sätt att vara.

 

Jag tänker såhär, när valpen bor hos sin uppfödare med syskon och mamma så har jag aldrig hört eller varit med om att valparna skäller och vaktar mot människor, ljud eller liknande. Utan detta är något som kommer med tiden i det nya hemmet.

Varför? Jag tror att det faktiskt är så att man måste kolla på sig själv.

 

Är det något jag gör eller visar som gör att min hund måste visa sig stor och stark. Eller är den osäker?

Nått måste de ju vara som gör att hunden skäller, jag tror inte det bara är en reflex som slår igång utan det är något hunden försöker säga eller visa.

 

Lucas kan skälla när han ser någon han känner människa/hund och då har han ett skall som låter i ett speciellt tonläge, sedan har han ett annat skall för när det plingar på dörren å ett tredje skall för när han är rädd. Jag har lärt mig höra skillnad på de olika skallen och då måste jag också ta i tur med problemet på olika sätt.

 

Om Lucas är rädd då ka jag inte bli arg på honom utan måste endast avleda honom eller tala om för honom att jag har koll på läget.

 

Blir han glad ja då får jag också dämpa honom genom att tala om att du får hälsa när du lugnat ner dig.

 

När det plingar på dörren får lucas aldrig vara vid dörren utan jag tar bort honom där ifrån och sedan öppnar jag dörren.

 

Allt detta för att få honom till en lugn sinnestämning där han får belöning när han är lugn t.ex. han får hälsa när han är tyst, han får en godis när han slutat vara rädd etc.

 

Jag tror allt handlar om hur man själv är mot sin hund, blir jag arg när han är rädd så visar jag honom att jag är rädd eller osäker på situationen istället för att bara säga "det är lugnt, tänk på något annat". Vi skapar våra problem med hundarna och vi måste och rannsaka oss själva hur hunden uppfattar oss.

När Lucas uppfödare är med oss så är Lucas betydligt lugnare till sättet, antagligen för att hon utstrålar ett mer lugn eller att han minns att hos henne var det tryckt med mamma osv.. allt är av naturlig förklaring och jag tror att skäll inte på hunden, skäll på dig själv istället.

 

over and out!

Hundträning och årsmöte har stått på schemat!

Milton skötte sig bra på tärningen idag, vi övade markeringar med referenser och utan referenser där han behövde ta sig över diken och liknande.. Duktig liten kille som kommer in med sina apporter när han hittar dem!

Lucas har ett sår på benet som bekymrar honom och han har varit halt till och från så han fick ett snabb jobb idag, först en markering, sedan ett linjetag och efter linjetaget så övade vi stopp signal och uttecken, efter det körde vi stop igen men denna gång med störning samt att jag skulle få han att hämta den dålda apporten istället för markeringen som störde.. Tog lite tid innan han förstod övningen :)

Väldigt nöjd med det lilla vi gjorde, ska öva mer nu inför vårens uppgifter!

Sedna var jag på frk årsmöte där jag blev invald i styrelsen! Så roligt att vara den yngsta medlemmen, dock endast som suppleant så jag har den minsta posten ;) 

Nåväl nu sova och ladda om inför i morgon, fått lite nytändning och vill ut och träna hundarna

Idag fick jag se kalla skida in 25 sekunder i stafetten! Så sjukt roligt att se hur hon och tjejerna tog OS guld! 

Idag är det lite vila och i morgon ska vi till Anna för och träna 

jag är nu anmäld till Karin Fribergs läger hos ssrk ungdom!

 

Ska bli så sjukt roligt och lärorikt att få åka dit och träna :)

jag är så sjukt laddad..

 

sen har jag ju ett lyxproblem och det är att välja vilken hund som ska få åka med, blandade känslor kring det och jag måste verkligen tänka på vilken hund som jag kan få mest hjälp med elelr som kan lära sig mest under de dagarna..

 

lär typ bestämma mig 2 minuter innan jag ska åka om vilken hund jag välje ;)

Börjar fundera på om jag ska skriva en bok.

 

En bok om hur man reser sig efter mottgångar och när en mottgång kommer så kommer den väldigt sällan ensam.

Den bittra sanningen om hur samhället är uppbyggt och hur lätt man kan hamna utan för det, hur lätt man kan få marken man går på att försvinna.

Hur man torkar tårarna och skrapar bort skiten på knäna efter fallet i och sedan plåstrar om sina blödande händer för att sedan kunna gå vidare.

 

Hur man bryter ihop och sedan gå vidare.

 

Jag verkar ha dragit mig till livstil som verkligen och gjort mig utsatt för att kunna bli överkörd, varit blåögd och väldigt lojal.

 

Hur jag kämpar och hur jag hittar styrkan igen efter att ha mått dåligt eller blivit utsatt. Hur man orkar fortsätta när vänner vänder dig ryggen och till och med försöker förstöra för dig.. det är då man måste hitta den där inre styrkan att klara sig och kämpa utan att få resultat tillräckligt fort..

 

Nu är jag sådär att jag inte ens längre vågar säga meningen jag tror det vänder nu för det kan lika gärna vara så att i morgon när du går ut så startar inte bilen tex.

 

En bok för vad du kan bli utsatt för, hur du ska förhindra dessa händelser och om man hamnar där så hur hittar man kämpar glöden och var kommer styrkan ifrån?

fått jobberbjudande i skara med blandade känslor!

 

ett hästjobb där jag ska få träna och tävla hästarna på gården, jag vet att detta är världens chans och jag vill nog testa och jobba i alla fall i ett par dagar.

Testa av och känna om det passar mig och om de andra som jobbar där trivs etc.

 

vi får se, om jag vågar packa ner mitt liv i kartonger igen och bege mig ut i Sverige igen..

Att träna hund kan vara så olika och jag tror man måste vara öppen för olika metoder men att man ändå håller sin röda tråd i sin egen träning utan att testa för många saker och det blir rörigt samtidigt som man inte bara kör precis samma teknik som alltid.

 

Jag har två hundar som är väldigt olika varandra som individer men det finns två saker de båda vill och det är att vara till lags samt lyhörda.

 

Belöningssystem för mina hundar är olika, de tycker om olika saker och varderar olika saker lika högt. Det som är "dyrt" för den ena hunden är inte alls så "dyrt" den andra. Varje belöning ska just vara en belöning och ju bättre man gör det ju dyrare/bättre blir belöningen.

 

Lucas är en känslig kille, han är väldigt lyhörd och minsta lilla signal från mig och han försöker förstå vad jag vill. I Lucas ögon är lek och leksaker bästa belöningen, en boll är absolut bästa och därför måste jag också hålla den belöningen väldigt dyr. En godis för Lucas är snabb belöning men inte lika rolig och inte lika viktig och får han det för ofta så tappar han lite gnistan för att utföra en sak, om man vill lära in honom något så kan man börja med godis men när han väl lärt sig ett kommando och man vill utveckla det så krävs en bättre belöning annars gör han det inte. Han vill ha roligt hellre än godis och då får jag helt enkelt rätta mig efter det, men då har jag aldrig bollar hemma som leksaker eftersom det är en dyr belöning så vill inte jag att den förlorar värdet. Bollen kommer bara fram när han går något extra bra!

 

Milton är en grundtrygg hund som bara är, han lyssnar men kanske ibland gör som han vill i alla fall. Han tycker att pinnar och leksaker lite tillhör hans vardag och ser inte det som en belöning i långa loppet. Om jag ska öva sitt eller inkallning så är inte en boll så dyr i hans ögon för han kan lika gärna ta en pinne istället och leka med å väljer att inte komma. Men har jag godis som belöning så vill han göra allt för mig, vet han att jag har godis så är han precis som Lucas om Lucas vet att jag har en boll. Milton gillar mat och tycker det är bättre att få det, då kan jag också ha olika godisar med mig som är olika goda, en frollic för något som är bra och kanske en köttbulle för något som är outstanding!

 

Jag måste se till varje individ vilket dom tycker bäst om för att komma längre i min träning, jag insåg detta när jag var på träning med Lucas hos Ida, Ida har 2 hundar från samma kennel som mig och hennes äldsta hund är lydnadschampion och hon är med i alla stora tävlingar med henne. Vi skulle lära Lucas ligg i gående men han var inte så snabb i läggandet fast jag gav han köttbullar då frågade hon om han gillade nån leksak extra mycket å jag sa att han gillar bollar mest, då tog hon fram en tennisboll och helt plötsligt fick jag en hund med helt annat uttryck i ögonen och rörde sig plötsligt med Power, han la sig jättesnabbt och då fick han bollen. Hon berättade då för mig just kring detta med belöning och att vissa saker måste man göra mer värdefulla än andra och att olika individer tycker om olika belöningar.

 

Lucas gillar lek och bus som beröm medans Milton gillar godisar.

Behöver handla oxå.

Jag har tappat lite energi efter denna motgång så hoppas det vänder snart 

Nu börjar jag kolla mål med hundarna, har inte riktigt vågat göra det och inte heller orkat..

 

I år tänkte jag faktiskt gå al in på sista ungdoms sm eftersom jag nästa år är för gammal, jag tänker träna för att starta med båda hundarna! Det ska bli väldigt roligt och jag har tuff tid framför mig då Milton inte är tränad alls..

 

Jag har haft is i magen med Milton, låtit honom få utvecklas i sin takt och bara fått vara valp med enkla regler i vardagen.. Han är en väldigt trygg individ och jag litar mycket på honom så han har lite fått ha frihet under ansvar vilket jag tror gett väldigt mycket i mognaden..

 

Med tidigare valpar har jag alltid börjat träna direkt med fortgående, inkallning, sitt stanna kvar, apportering etc och jag tror att de inte riktigt fått vara valp då utan jag har låtit de bli vuxna för fort och det ökar stressen.

Milton har aldrig hört visselpipan ens men när jag ropar eller visslar på Lucas så kommer ju alltid Milton..

 

Jag testade för första gången att apportera med Milton för två veckor sen och fick en chock! Jag trodde att han skulle vara busig valp och ta apporten å springa iväg med den, men han for rakt ut i skogen och hämta sen vände tillbaka och kom direkt till mig! detta har sedan fortsatt, han levererar utan konstigheter och vill mera :)

 

I går åkte jag på gruppträning och tanken var att jag skulle träna Lucas, Lucas som var laddad till tusen och nästan lite okontaktbar över att han skulle få träna så tog jag ett osäkert beslut där och då som jag inte ångrar i efterhand att låta han vara i bilen och ta ut Milton istället. En i gruppen fråga om det var så lämpligt när de skulle skjuta med apporter men jag sa vi testar, Milton fick vara med på en walk up linje med 6 andra hundar, han titta på när de andra jobba och väntade på sin tur, även han fick en skjuten apport och med glädje jobba han in den och kom sedan raka vägen in.. Jag började nästan böla av lycka! Vilken liten hund! Då fråga de andra hur gammal är den? 7 månader snart 8 som aldrig tränat på riktigt, han inte inkallnings signal och hämtat två dummys i hela sitt liv, då sa det att detta var verkligen överkurs och han som skjöt sa "var rädd om den hunden", jag lovar det ska jag :)

Jag är jag och med varje motgång lär jag mig att bli mer trygg i mig själv fast ibland önskade jag att jag kunde få lite lugn och ro i livet..

Dessa dagar när jag testas extra mycket inser jag vilken makt mina hundar har mot mig, hade jag inte haft dem hade jag haft svårt att kliva upp. Jag hade nog aldrig bytt kläder och tagit en promenad 8 på morgonen.. Tack vara dem att de väcker mig och talar om för mig att jag betyder mycket för dem och att jag måste hjälpa dem är en viktig uppgift..

Tack älskade hundar för att ni finns i mitt liv, hjälper mig att leva i nuet och att vi är starka ihop!

Jag är en tjej med adhd som kämpar varje dag för att klara ett samhälle som inte är anpassat för att kunna vara annorlunda.. 

Jag känner ibland att jag vill ha en skylt runt min hals där det står att jag har adhd och hur bra jag är om jag får rätt förutsättningar.. 

Jag kan ge så mycket men får aldrig chansen till rätt förutsättningar, jag dras till lösningar som gör att misslyckas.

Men jag är jag 

Är väldigt glad att jag har mina hundar dagar som dessa, när man är så ledsen och dom då gör saker för att göra mig glad <3 

Jag undrar varför jag är den som allt måste kämpa extra mycket, alltid när det känns som att det kommer bli bra så händer det alltid något nytt skit...

Just nu är det fan inte roligt att vara jag!